12 oktober 2008

Idag så ska Sascha få somna in...





Vi pratade med veterinären igårkväll igen om att vi ville låta Sascha somna in. Hennes kräkningar upphör inte och vi tycker inte att det är rätt att fortsätta längre.

Vi kommer att låta obducera henne för att få reda på vad som varit fel och när det är gjort begrava henne i trädgården under ett av hagtornsträden.

Sånt här är aldrig roligt! Men vi har som filosofi att när ett djur lider och man inte kan hjälpa dem så ska man låta dem somna in. Sen kan man fråga sig hur länge ska man hålla på att prova hjälpa dem? Vi känner själva att hittills har det varit rätt att ge henne chansen, men inte längre! Det skulle inte vara rätt mot katten.

Djurens välbefinnade måste gå i första hand. Vi människor ska inte gå omkring och tro att vi är några gudar som kan klara av att reda ut allt! Så är det bara att ibland så är man maktlös och naturen måste få ha sin gång.

Inga kommentarer:

Här kan du också bli medlem:

Välkommen!

Det här är en blogg om att vara uppfödare i svensk sporthästavel!

Jag är en visionär som brinner för den svenska sporthästaveln och känner ett stort engagemang kring och vill verka för den svenska uppfödarens villkor, men även kring SWB:s internationella konkurrenskraft i såväl avel- som sportsammanhang.

Detta går att uppnå om vi alla aktörer tillsammans såväl uppfödare, hingsthållare, ryttare och förbund samarbetar mer, kring den svenskfödda/producerade hästen...

Ensamma är vi ingenting men tillsammans så är vi starka...

Prenumerera på min blogg?

Om mig

Mitt foto
Jag är en uppfödare ( i både själ & hjärta)hemmahörande i Tortuna, beläget 1 mil utanför Västerås. Jag har ca 2 ston i avel som jag betäcker årligen.Du kan läsa mer om vår avelsverksamhet under knappen Stall Tortunas nya hemsida.

Muskelkraft

Muskelkraft
Ensamma är vi ingenting men tillsammans så är vi starka...

Bloggar jag följer...

Bloggarkiv

Om att vilja gå sina egna avelsvägar...

Om du gör vad andra redan gjort så kommer du att få vad andra redan fått!

Om du istället gör, vad ingen annan gjort, så kommer du att få vad ingen annan fått...

Helén Eriksson

Om fåfängan...

Den dagen, man anser sig vara så fullkomlig vad det gäller kunskap så att man inte längre har något att lära, slutar man att växa som både människa och uppfödare, eftersom man stagnerar.

En stagnerad människa är en känslomässigt och intellektuellt död människa och uppfödare, som snart drunknar i sin egen fåfänghet.

Då är det större gjort av en människa att erkänna sin egen litenhet. :-)

Helén Eriksson

Tips på andra läsvärda bloggar om aveln, sporten, m.m: